Labels

ORGANIZASAUN NASOENS UNIDAS


HISTÓRIA NACIONAL E UNIVERSAL
(HNU)

 

HALO HUSI :
NARAN               : Joel Manecas Soares
CLASSE                    : 2 ANO
MATERIA                : INFORMATICA
DEPARTEMENTO : HISTORIA NACIONAL E UNIVERSAL (HNU)


ESCOLA TECNICA E PROFESSIONAL
GRUPO DE TECNOLOGIA E INDUSTRIA
(ETP – GTI)
BECORA
2012
1.    ORGAUN – ORGAUN ONU NIAN
Orgaun – Orgaun ONU nian hamutuk iha ne’en (6) mak hanesan:
-          Assembleia Geral
Assembleia Geral hanesan assembleia base ida ba iha Organizasaun da Nacoes Unidas (ONU). Assembleia Gerall ne’e forma husi nasaun – nasaun sira ne’ebe mak sai ona membru ba iha ONU, Assembleia Gerla sempre hasoru malu iha tinan ida dala ida.
-          Conselho de Seguransa

Conselho de Seguransan ne’e iha funsaun atu foti desijaun ne’ebe mak diak ba iha paz, dame no seguransan.
-          Conselho Economico e Social
Conselho Economico e Social ne’e atu ajuda hodi fo hatudu (Promosi)  servusiu hamutuk ne’ebe mak iha hanesan Ekonomia, Sosial internasional no konstrusaun.
-          Conselho de Tutela
Conselho de Tutela ne’e agora la ativu tiha ona.
-          Tribunal Internacional de Justica
Tribunall Internasional de Justisa hanesan Orgaun Primeiru ba iha Justisa.
-          Secretariado.
Secretariado ne’e iha funsaun atu halo estudu iha informasaun no fasilidade ne’ebe mak Organizasaun Nacoes Unidas (ONU) presija.

2.    FUNSAUN ORGAUN – ORGAUN ONU NIAN
Funsaun husi Orgaun – Orgaun ONU nian mak hanesan :
-          Kria paz, Unidade no Amizade;
-          Hare’e ba asuntu Direitus humanus;
-          Sosial no Economico;

3.    OBJECTIVO HUSI ORGAUN – ORGAUN NIAN
-          Manter paz no seguransa internasional nian;
-          Desenvolve relasaun amizade entre nasaun sira hotu;
-          Fomentar kooperasaun internasional atu resolve proble mundial hanesan: Economico, social, cultura no humanitariu, promove direitos humanus no liberdade fundamental;
-          Construi sentru destinadu harmonia ida ba assaun husi provo sira atu realiza objectivu geral sira ne’e hotu.

4.    MISAUN ONU NIAN IHA TIMOR LESTE KOMESA HUSI 1999 TO’O IHA 2012
ONU nian misaun iha timor leste durante tinan 13 (komesa tinan 1999 to’o mai 2012) ONU iha misaun lima ne’ebe mak hanesan :
-          UNTAET
ONU kria misaun ida ne’e liu husi konselhu Seguransa nasoen Unidas nian (ONU) iha 11 de Junho 1999, liu husi resolusaun 1246, atu konkretiza referendum ne’ebe mak povu timore – leste nian atu deside iha futuru ba territorio tomak.

-          UNAMET
Deposi de realizasaun konsulta popular iha 30 de Agostu de 1999, povu timor leste maioria deside atu hili independensia. Iha loron 25 de outubro de 1999 estabelese tan misaun ida ho naran UNTATET. Objectivu husi esbelese tan misaun UNTAET atu hare ba adminstrasaun timor – leste nian no atu ezerse aturadiade sira iha legislativa no exekutiva durante periodu transisaun nian, to’o iha independensia iha 20 de Maio de 2002.

-          UNMISET
Iha loron 20 de maio de 2002 UNTAET transforma fali ba iha UNMISET. Transformasaun ne’e ho objectivu hanesan : atu fakulta asistensia ba estrutura administrativu sira nian ho vistu viabilidade no estabilidade politika timor lieste ninan, no povidensia forsa de seguransa interna ida, contribui ba desenvolvimentu no kapitasaun ba forsa de seguransa autonomia nian no contribui  manutensaun ba iha forsa de seguransa interna no externa timor leste nian.

-          UNOTIL
E depois de UNMISET troka tiha ba iha UNOTIL. UNOTIL hahu halo actividade iha 20 de maio de 2005, atu apoio ba iha instituisaun estadu timor – leste nian incliu mos ba iha policia nacional de timor – leste (pntl), ho forma atu fortalese ba iha demokrasia no hakru’uk ba direitos humanus.
Relasaun ho krize humanitaria, politika no seguransa iha fulan abril no maiu 2006 entaun Konselhu seguransa prolonga tan misaun UNOTIL nian to’o iha 20 de  agostu de 2006. Misaun plitika ida ne’e hakotu nia misaun iha timor – leste iha tinan 2006.
-          UNMIT
Depois de misaun UNOTIL nian remata, kria tan misaun ida ho naran UNMIT iha 25 de agostu de 2006, ne’ebe mak atu hakotu ona nia misaun iha tinan ida ne’e (2012).



REFERENSIA
Desemvolvimentu Cidadania.
Terceiro ano de Escolaridade.
CHEGA.

0 komentar:

Posting Komentar